Det är så jag fungerar

Igår kväll efter att killen somnat höll Tomas och jag på att fixa och dona i köket. 

Helt plötsligt finner jag mig själv rensa, städa och möblera om i våra skafferi (ja vi har flera, har inget högskåp i vårat kök utan bara små skåp).

Allt som fanns i dessa skåp åkte ut på diskbänken, sen började sorteringen. När jag var färdig hade jag rensat ut 2 (?!) hela plastpåsar med grejer som var för gamla. Sega knäckebröd, nudlar som var över ett år för gamla, grejer vi hade glömt vi hade och köpt nytt av.

Vansinnigt när man tänker efter, att man slänger så ofantligt mycket bara för att man har glömt av att det fanns långt där inne i skåpen. Är det bara vi som fungerar på detta idiotiska och oekonomiska sätt eller finns det fler där ute?

Under hela processen såg Tomas lite lätt förbryllad ut och när jag var klar frågade han: - Varför fick du för dig att göra detta nu?

Stannade upp och funderade en stund...

Ja varför fick jag för mig att göra detta just nu? Det finns ganska många trevligare sätt att spendera en tisdagskväll på.... Men sen kom jag på det, anledningen till varför jag hade börjat med denna rensning.

Jag skulle fylla på kakao i burken!

Det är så jag fungerar, ibland leder en sak till en annan och vips så står man där med hela köket fyllt med halvtomma kartonger, läckande rispåsar och på tok för gamla nudlar.

/Lela